Plattformar

Vad är en plattform?

Man brukar prata om plattformar eller ekosystem för att beskriva vilka produkter som är kompatibla med varandra. Plattformarna är relativt centrala delar av ditt smarta hem men det är inte så standardiserat som man är van vid från andra teknikområden som tex mobiltelefoner och appar. Definitionen för vad som skulle kallas för en plattform är därmed något oklar och brukar definieras utifrån om en produkt fungerar med (“works with…”) plattformen eller styrenheten.

Apple har klart definierat att de har en plattform för smarta hem. En plattform som de kallar HomeKit (“Works with Apple HomeKit”) medan Google och Amazon definierar sin “plattform” utifrån mjukvaran i sina röststyrda högtalare: Google Assistant respektive Alexa (“Works with Google Assistant / Alexa”). Rent tekniskt innebär det att en produkt är kompatibel med deras röststyrda högtalare med denna digitala assistent. I praktiken innebär det dock samma sak.

Utöver dessa globala varumärken finns det ett stort antal andra plattformar och ekosystem. Många av dem använder inte ord som plattformar för att beskriva sina produkter utan talar mer om sin styrenhet och applikation. I många fall är också en plattform synonymt med den styrenhet man har.

Jämför man plattformar eller styrenheter?

Detta gör det svårt att jämföra “plattformar” då Apple HomeKit är de enda som egentligen kallar sitt system en plattform och som marknadsför produkter utifrån kompatibilitet med just denna plattform.

Fibaro Home och Vera är exempel på “plattformar” som har flera olika styrenheter men en applikation. Här kan de olika styrenheterna ha olika mottagare och konfigurationer vilket påverkar vilka protokoll de kan kommunicera med. Här kan man exempelvis egentligen inte tala om Fibaro Home som EN plattform utan som flera där en är tex baserad på Fibaro Home Center 3 (som är den senaste styrenheten) och den andra baserad på Fibaro Home Lite. En extern produkt kan således inte sägas vara kompatibel med “Fibaro Home” utan specifikt styrenheten “Fibaro Home Center 3”.

Apple HomeKit har förvisso, i dagsläget, tre produkter som kan agera styrenhet för plattformen Apple HomeKit (iPad, Apple TV och HomePod) men som har samma konfiguration. I det fallet är det alltså inte intressant att jämföra tex “Fibaro Home Center 3” med “Apple TV”. Hur man än väljer att göra så jämför man lite päron och äpplen – eller kanske snarare apelsiner och mandariner.

Här på SmartHemGuiden.se har jag valt att utgå ifrån “plattformar” även om tillverkaren inte i sig kallar det för en plattform. I de fall där “plattformen” har flera styrenheter med olika uppsättningar har jag utgått ifrån den mest avancerade (i fallet Fibaro Home är det då alltså Fibaro Home Center 3).

En plattform = Styrenhet + Mjukvara + Produktkompatibilitet

Hjärtat i en plattform är en styrenhet (eller flera styrenheter) och den mjukvara som tillhör den och som man använder för att kommunicera och styra sitt smarta hem. Ibland kan man interagera med produkterna via en smart högtalare istället för, eller i kombination med, applikationen. Utöver detta har plattformen ett mer eller mindre stort utbud av produkter som är kompatibla med plattformen. Om en produkt kan hittas och avläsas/styras med styrenheten och dess mjukvara är den kompatibel med plattformen.

Det är styrenhetens hårdvara som styr vilka typ av frekvenser och signaler den kan ta emot, tex Ethernet, IR, 433 MHz, 868 MHz, 2.4 GHz och 5 GHz. Har styrenheten inte ens mottagare för en viss signal (tex 433 MHz) kan den själv aldrig kommunicera baserat på den signalen. Utöver det finns en mjukvara i styrenheten (firmware) och mjukvaran i gränssnittet som avgör vilka protokoll den kan tyda, tex ZigBee – vilket avgör om den är kompatibel att kommunicera över det protokollet. Har mjukvaran inte stöd för tex ZigBee kommer man inte kunna kommunicera med ZigBee-produkter över huvud taget. Även om styrenheten har stöd för ZigBee betyder dock fortfarande inte att man kan kommunicera med alla ZigBee-produkter – även om det är en stor poäng med dessa standardprotokoll! I slutändan måste mjukvaran vara anpassad för att kunna kommunicera med olika varianter av ZigBee-produkter. Konfigurering på detta sätt gäller framförallt produkter som kommunicerar med Wifi och Bluetooth LE.

Kompatibilitet är alltså ett nyckelord när det handlar om plattformar och de produkter man köper. Köper man produkter från olika plattformar är det möjligt att de inte går att använda med samma system och man får då använda dem parallellt.

I praktiken innebär detta att man får ha två olika system hemma som inte kan kommunicera med varandra. Exempelvis om du har en IKEA Trådfri-gateway och en rörelsesensor därifrån och därtill ett par smarta lampor från Clas Ohlson är det inte möjligt att låta rörelsesensorn göra så att lamporna tänds! Det betyder också att du får ha olika appar och flera controllers eller en plattformsöverskridande controller (som tex Homey, Vera Secure eller Fibaro Home Center) som agerar som ett paraply över dina olika produkter.

Problemet med inlåsning

Det är en stor konkurrens bland storföretag som Amazon, Apple och Google kring att bli den ledande plattformen för smarta hem. Lyckas ett företag bli en “global standard” kommer man mer eller mindre tvingas in i att enbart köpa deras produkter – eller produkter från deras partners. Detta kan man se i andra branscher som exempelvis smarta telefoner och datorer.

Det underlättar oftast, rent tekniskt, att vara lojal mot en tillverkare men det innebär också en inlåsning som kan vara besvärlig och dyr. Vill man exempelvis enbart köra Apple Homekit får man vara beredd att betala en premium på de produkter man köper och därtill vara begränsad till det (förvisso stora) utbud av produkter som stöds av Apple Homekit.

Lösningen på inlåsningsproblemet är bland annat att man köper en extra styrenhet (från en “Paraply-plattform”, läs mer nedan) så att man kan komma åt andra produkter i en “låst” plattform.

Vad finns det för typ av plattformar och standarder?

Det finns olika typer av plattformar där man skulle kunna kalla vissa “globala” (min definition) och andra skapade kring ett visst företag eller varumärke.

“Globala” plattformar

De globala plattformarna är skapade av stora multinationella företag inom IT eller elektronik där man (rimligtvis) försöker skapa en standard för smarta hem för mindre tillverkare att “falla in under” och bli en del av deras plattformsfamilj. Det är med andra ord inte enbart deras egna produkter som är en del av plattformen utan en lång rad andra varumärken som kan bli kompatibla med dem genom att använda deras så kallade API.

Exempel på globala plattformar är:

Man kan gissa att företagen har en ambition att med kraft av sitt varumärke ta in andra produkter och tillverkare under sitt paraply och bli en allmän standard. Börjar man satsa på att köpa produkter som (enbart) fungerar inom exempelvis Apple HomeKit-plattformen blir man relativt förbunden att fortsätta göra det – vilket är lönsamt för företaget. En produkt kan dock vara kompatibel med flera globala plattformar samtidigt. Oftast står det på produktens förpackning (eller i produktbeskrivningen på nätet) vilka plattformar en produkt är kompatibel med (ofta då alltså som “Works with”/”Fungerar med”). Globala plattformar som dessa har alltid någon form av styrenhet tillsammans med en app.

Paraply-plattformar

Det finns också en annan typ av plattformar som inte backas upp av ett globalt varumärke men som ofta är användardrivet och/eller open source – vi kan kalla dem “paraply-plattformar” då de spänner över olika plattformar.

Dessa typer av plattformar är kompatibla med tusentals produkter (oftast fler än de globala plattformarna) med egna appar som har logik för automatisering med mera. Trots (eller på grund av) att de är mindre varumärken har de mindre inlåsning och kan helt enkelt ta in fler produkter i sitt system.

Exempel på paraply-plattformar är:

Skillnaden här blir att en tillverkare av en smart hem-produkt förmodligen aktivt vill bli kompatibel med en global plattform som tex HomeKit och ser till att utforma sin produkt utifrån det. Mindre paraply-plattformar, som inte är lika viktiga för tillverkarna, får istället själva anpassa sin mjukvara för att bli kompatibla med dem. Ansvaret för kompatibiliteten ligger alltså hos plattformen – inte hos produkttillverkaren! När en paraply-plattform får tillräckligt stort köpunderlag kan dock ansvarsbalansen rimligtvis komma att förändras och produkttillverkaren ser till att de “Works with Homey” till exempel (min gissning).

Paraply-plattformarna och deras styrenheter är inte bara kompatibla med många olika sensorer och switchar längre ned i näringskedjan utan också kompatibla med styrenheterna för de globala plattformarna. Exempelvis, i Telldus plattform finns en lång rad olika tillverkare och produkter som är kompatibla med Telldus, varav vissa är Telldus-produkter. Telldus är i sin tur kompatibelt med tex Google Assistant vilket gör att man kan innesluta de produkter man kan nå med Telldus i Google Assistant-sfären.

Varumärkesspecifika och/eller nischade plattformar

En tredje typ av plattform som finns är de (till stor del) varumärkesspecifika och nischade plattformarna. Här kan man räkna in plattformar som IKEA Home (IKEA-produkter) och Philips Hue (mestadels Philips-produkter och stort fokus på belysning) men även mindre, regionala plattformar som svenska Clas Ohlson och Plejd. De har inte alltid en egenutvecklad styrenhet men ju större företag (och ju fler produkter) desto mer sannolikt är det.

Här räknar vi också in plattformar som är nischade på några få protokoll och som inte är något globalt varumärken men som annars har gott stöd för produkter från många olika varumärken och således delar egenskaper med paraply-plattformarna. Bra exempel här är svenska Telldus.

Gemensamt för dessa plattformar (oavsett företagets storlek) är att de framförallt är uppbyggda kring företagets egna produkter och med en applikation som stöder, och är optimerad, för dem. Väldigt ofta är dessa plattformar kompatibla med de globala plattformarna, exempelvis kan Google Assistant användas för att styra Philips Hue-kompatibla produkter.

Läs mer om dessa varumärkesspecifika plattformarna här.

Vilken plattform för smarta hem ska man satsa på?

Den stora frågan är förstås, vilken plattform ska man välja för sitt smarta hem? Det finns såklart ingen självklart svar på det. Detta framförallt för att det inte finns någon etablerad standardplattform som slår alla andra på fingrarna i alla kategorier som kompatibilitet, pris och funktion – även om Apple kommit rätt långt med HomeKit som plattform jämfört med Google och Amazon (feb 2020).

Du måste först och främst utgå ifrån din egen situation och ställa dig själv några viktiga frågor:

  1. Vilken tillverkare / vilket varumärke är jag idag relativt knuten till?
  2. Vilken typ av produkter behöver jag och hur långt planerar jag att gå med projektet att göra hemmet smartare?
  3. Vilken budgetnivå vill jag lägga mig på?
  4. Måste varje smart produkt i hemmet vara kopplad till de andra eller kan jag leva med flera plattformar i hemmet?
  5. Handlar ditt smart hem-projekt om att göra saker och ting för skojs skull eller har du ett faktiskt problem du är sugen på att lösa?
  6. Kan du tänka dig det eventuella besväret (och extrakostnaden) av att ha flera styrenheter och appar för att täcka in fler produkter?

Du har egentligen tre olika approacher du kan använda dig av för att välja rätt plattform (om du verkligen bara vill använda en):

  • Top-down: Utgå ifrån den (globala) plattform och det varumärke du gillar mest och känner dig mest sugen på att satsa på, tex Apple Homekit eller Google Assistant och köp produkter inom detta ekosystem eller som är kompatibla med det.
  • Paraply-approachen: Gå med en paraply-plattform och använd den styrenheten och framförallt dess mjukvara som bas i ditt smarta hem. Detta är den lösningen som gör att du kommer vara mest framtidssäkrad – och den lösning där du kan nå flest produkter under samma tak. Det kräver dock en specifik (och ibland rätt dyr) styrenhet.
  • Bottom-up: Välj ut de produkter du är mest sugen på eller kanske redan har och kolla vilka plattformar och styrenheter som stödjer dem.

Du kommer sannolikt hamna i en situation där du i stort sett förbundit dig till ett system och vill köpa en ny produkt, tex en specifik sensor, och upptäcker att den inte är kompatibel med din plattform eller att motsvarande sensor inom “ditt system” är mångdubbelt dyrare men det finns alltså lösningar.