Svårigheterna med att reda ut saker och ting i Smarta Hem-djungeln

Jag startade SmartHemGuiden.se med ambitionen att försöka förstå alla de olika begrepp, system, protokoll och liknande som finns inom smarta hem och hemautomation – i syfte att försöka kategorisera och förenkla det för dig som nybörjare så att DU ska kunna förstå det bättre.

Nu när sajten är lanserad och “klar” i sitt första skede inser jag att det fortfarande finns väldigt mycket kvar att förstå och reda ut. Jag har haft mycket stor hjälp av de vänliga personerna på Facebook-gruppen “Svenska Hemautomatiseringsgruppen” för att reda ut begrepp, definitioner och kategoriseringar – men det betyder absolut inte att det finns en strikt konsensus kring vad saker och ting heter eller hur man ska kategorisera dem.

Snår #1 – Vad ska man kalla saker och ting, som tex styrenheter?

Exempelvis så har jag valt att kalla den centrala hårdvaran i ett smart hem för “styrenhet” men nästan varje sajt jag är inne på har olika namn:

  • Controllers
  • Kontrollers
  • Hubbar
  • Gateways
  • (Centrala) kontrollenheter
  • Styrenheter
  • Bryggor

även om användandet kan skilja något. Här har “branschen” inte kommit fram till ett specifikt ord att använda. Jag har valt styrenhet för att väl beskriver vad hårdvaran gör, det är ett svenskt ord och det känns logiskt och bra.

Snår #2 – Hur ska man kategorisera plattformarna?

Den andra svårigheten jag kämpat med är att försöka kategorisera de olika plattformarna för smarta hem – vilket är ett problem då många tillverkare av en “plattform” kanske inte ens tänker på sina produkter som en plattform.

Jag har försökt kategorisera de olika plattformarna i olika segment som jag kallat:

  • “Globala plattformar” – där det är världsdominerande varumärken som rimligtvis har som ambition att skapa en standard för smarta hem som andra får falla in inom. Apple HomeKit är ett utmärkt exempel men Google Assistant och Alexa är det egentligen inte då de rent principiellt inte är plattformar utan en tjänst för röststyrning. I praktiken blir detta en såpass central del av smarta hem att andra anpassar sig för att fungera med deras standard.
  • Paraply-plattformar – detta är ju mindre företag (ibland startups) som försöker greppa över hela smarta hem-kakan och bli den centrala delen i ett smart hem. Som paraply har de dock hål då inte alla styrenheter har tillgång till alla kommunikationstekniker (som tex IR, Ethernet och liknande). Utöver det har man kanske inte heller perfekt åtkomst till alla produkter inom de olika protokollen. Ett paraply måhända, men kanske snävt och med hål.
  • Specialiserade plattformar – här har jag definierat plattformar som nischat in sig på ett eller några protokoll (till skillnad från paraply-plattformarna som försöker täcka alla) och då främst Telldus som ett bra exempel. De är riktigt bra på att täcka in produkter i sina protokoll och eventuellt bättre än paraply-plattformarna på tex 433 MHz och Z-Wave. Huruvida detta är sant är något jag håller på att undersöka.
  • Nischade och varumärkesspecifika plattformar – Här kommer nog rätt många plattformar falla in allteftersom då många företag verkar vilja skapa sina egna plattformar, med en egen styrenhet och för sina egna produkter. I vissa fall är det helhetslösningar där man har en bred portfölj av egna produkter som i princip kan skapa ett “fullständigt” smart hem (tex IKEA) och i andra fall mer nischat åt tex rullgardiner och liknande.
  • Mjukvarubaserade plattformar – Ytterligare en klurig plattform att kategorisera. Detta är ju alltså plattformar som bara består av mjukvara där eventuella begränsningar blir baserat på vilken hårdvara man installerar den på.

Snår #3 – Ska man ens försöka kategorisera och definiera plattformar?

Å ena sidan så är det inte speciellt lämpligt att tvinga in produkter i definitioner och kategorier de inte passar i – det är upplagt för felaktigheter. Men när allt är så flytande och så specialanpassat så blir det också svårt att för dig som användare om man lägger alla plattformar i en och samma korg och sedan beskriver (med text) vad som skiljer dem åt. Vissa plattformar har betydligt fler likheter med varandra än andra.

Exempel på svårigheterna med kategorisering:

  • Kan man kalla Samsung Smartthings för en paraply-plattform när de inte har speciellt bra täckning (vad jag förstått) inom de protokoll de har täckning för? De har dessutom en hel del egna produkter. De är ett globalt varumärke men har en betydligt mer öppen approach än tex Apple HomeKit.
  • Ska man kalla Nexa en varumärkesspecifik plattform eller en specialiserad plattform. De bygger ju främst kring sina egna produkter men har också stöd för Z-Wave vilket gör att man kan inkludera en hel del andra produkter under Nexa.
  • Ska man kalla Google Assistant en plattform över huvud taget? De har i dagsläget inte ens stöd för hemautomatisering (dvs ingen logik) utom via IFTTT.

Snår #4 – Är plattformarna mest relevanta eller styrenheterna?

Utöver det finns också frågan om man ens ska prata om, och jämföra, plattformar eller om man bara ska diskutera styrenheterna. Det finns fördelar och nackdelar med båda approacherna. I vissa fall, tex Apple HomeKit, är det uppenbart att man har en (teoretisk) plattform för alla, tillverkare och användare, att förhålla sig till. En gemensam standard så att säga.

I ett annat exempel Fibaro blir det mycket krångligare. Jag har kallat deras “plattform” för Fibaro Home baserat på appen de har, vilket är det mest centrala i deras produkter för smarta hem och något som alla delar. Fibaro talar inte själva om “Fibaro Home” som deras plattform utan det är något jag valt att kalla det som jag själv titulerar deras plattform. I praktiken har de flera olika styrenheter som i sin tur har tillgång till olika protokoll så det finns ingen “Fibaro Home-plattform” att förhålla sig till för tillverkare och användare, egentligen.

Ändå, så måste man ju jämföra Fibaro Home med Apple HomeKit för att de i grunden konkurrerar om samma behov – att bygga ett smart hem kring kompatibla produkter, en applikation med logikstyrning och en styrenhet.

Snår #5 – Alla företag gör sin egen grej

Om man jämför smarta hem med tex smarta mobiler som också består av olika ekosystem så är det väldigt stor skillnad. För smarta mobiler finns det tydligare “regler” att förhålla sig till. Apple har sina olika telefoner och bärbara system som alla har samma operativsystem och man köper appar från samma plattform. Google kör sin grej med sina telefoner, sina operativsystem och sin plattform för appar och Microsoft kör sin grej osv.

För smarta hem är tröskeln såpass låg att alla kan göra sin egen plattform, sin egen styrenhet och emellanåt också sina egna kommunikationsprotokoll – anpassade till sina egna produkter. Sen kan man lägga på stöd hit och dit för tex Z-Wave så att man kan koppla in fler produkter i samma system. Man kan se till att ens produkter (läs: styrenhet) kan prata med Google Assistant så att systemet kan röststyras. Många försöker använda sin kundplattform för att låsa in kunderna till att köpa deras produkter men samtidigt vara lite lagom öppna så att inte kunderna ska backa för i rädslan för att bli för inlåsta.

Resultatet är…ja, en djungel! Eller, om man så vill en massa celler som alla kan kopplas samman någotsånär med varandra. Efter många veckors research känner jag ibland att jag är tillbaka på ruta ett då varje ny tillverkare måste förstås och vecklas ut för att veta hur man ska jämföra denna med andra.

Min machete i smarta hem-djungeln

Så, med det sagt, så lanserar jag SmartHemGuiden med vetskap om att det finns mycket som är fel. Jag försöker dock ständigt hitta kärnan i vad olika tillverkare försöker åstadkomma och hur det påverkar dig som användare i ditt val av produkter för smarta hem. Räkna med att de kategoriseringar (tex i menyn) kommer att justeras en hel del gånger under resans gång! Jag kommer att få göra en del grova hugg med macheten, kanske gå lite vilse emellanåt men förhoppningsvis leda dig igenom allt detta så att du förstår betydligt mer än innan.

Min känsla för hur marknaden för smarta hem och hemautomation är just nu så skulle den må bra av att konvergera mot en eller några tyngre standarder, färre protokoll och betydligt färre varumärkesspecifika ekosystem. Kanske kan nya protokoll som Connected Home IP vara ett steg mot det.

Kom gärna med feedback på hur man kan reda ut denna djungel av standarder, plattformar och definitioner!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *